Kraftnät Åland Ab äger och driver stamnätet för elkraft och har systemansvaret för el i landskapet. Vårt arbete ska göras säkert, kostnadseffektivt, miljöanpassat och kundneutralt.
Kraftnät Åland Ab är ett samhällsnyttigt bolag och den enda oberoende parten på dagens avreglerade elmarknad. Vi är varken elhandlare eller elleverantörer. Du köper alltså inte din elenergi från oss. Vår roll på elmarknaden är tillhandahålla marknadsplatsen för den fria elmarknaden och övervaka att marknaden fungerar på ett sätt som är rättvist och främjar konkurrens.
Vi övervakar kraftsystemet dygnet runt och reparerar ledningar och stationer vid behov. Stamnätet och förbindelserna till andra nät förnyas och utvecklas enligt skäliga behov hos våra kunder.
Det kan till exempel handla om att ansluta vindkraft, möta nya typer av elförbrukning eller öka kapaciteten i områden som växer.
Vi har det yttersta balansansvaret för att all import och produktion stämmer överens med exporten och förbrukningen på Åland. Vi har därför byggt upp ett mätinsamlings- och balanssystem tillsammans med Mariehamns energi Ab och Ålands elandelslag, som äger distributionsnäten.
Mätsystemet samlar in beräknar och jämför all elenergi på Åland, timme för timme dygnet runt och året runt. Genom samma system kan elhandlarna elektroniskt göra beställningar på sin planerade import från Sverige.
Svenska Kraftnät och Kraftnät Åland Ab sitter på vardera sida om gränsen som nav i de svenska respektive åländska elmarknaderna, och balanserar upp elflödet mellan Sverige och Åland.
För att elhandelskedjan ska fungera måste det hos elhandelsföretagen även finnas en som är balansansvarig gentemot Kraftnät Åland Ab. För närvarande finns tre sådana bolag på Åland:
På marknaden kan också finnas rena elsäljare, som köper in tjänsten för balansansvar hos någon annan aktör.
Kraftnät Åland Ab är officiellt registrerad som TSO (Transmission System Operator) i den Europeiska unionen och påverkas som sådan av ny lagstiftning och regleringar på EU-nivå.
Vi har bland annat en observatörspost i uppbyggnaden av ett gemensamt samordningscentrum för de nordiska stamnätsbolagen – Nordic RCC (Regional Coordination Center) – som etableras som ett aktiebolag i Köpenhamn under 2022.
Kraftnät Åland ska se till att hela den åländska elförsörjningen har beredskap för störningar som ligger utanför de enskilda nätbolagens och elleverantörernas ansvar. Det gör vi bland annat såhär:
Eftersom vi inte kan lagra el bygger elmarknaden på en sekundvis balans mellan produktion och konsumtion.
Kraftnät Åland ägs till 100% av Ålands Landskapsregering. Ägaren representeras på bolagsstämman och utser bolagets styrelse.
Jim Bergbo (ordförande)
Tanja Sabel (vice ordförande)
Jan-Erik Eriksson
Petra Bengts
Ulf Hagström
Conny Rosenberg
Jan Mörn
1909 – Den första eldistributionen börjar i Mariehamn på initiativ av självaste Julius Sundblom som behöver elström till tidningstryckeriet och söker sidointäkter för att trygga sin stora investering. Men priset är högt och försäljningen går trögt.
1919 – Mariehamns stad köper upp det tidigare bolaget från tyska AEG. Kraftkällan är en 24-hästkrafters Avancemotor som drar 9 liter nafta i timmen.
1939 – Växelströmmen tas i bruk och Kraftverket på Klinten byggs. Elektrifieringen av landsbygden påbörjas.
1957 – Ålands Elandelslag, Mariehamns stads elverk och Ålands Kraftverksaktiebolag bildas. Elverket har 5000 kunder och den totala årsförbrukningen är 4,4 miljoner kilowattimmar (att jämföra med dagens 327,2 miljoner kWh).
1973 – Den första Sverigekabeln tas i bruk.
1974 – Det brittiska malmfartyget Scottish Wasa ankrar mitt på Ålands hav och lyckas skada Sverigekabeln. Haveriet kostar 1,5 miljoner mark att reparera.
1984 – Den första gemensamma fjärrkontrollen för hela det åländska elnätet tas i bruk.
1985 – Ålands första fiberkabel med tre par fiber tas i bruk.
1987 – Året börjar med en extremt kall period, den 9 januari är det 28 grader minus på Åland. Så noteras en effekttopp på 43MW och driftssituationen är ansträngd. Efter upprepad information i media stabiliseras belastningen.
1990 – G1, ett dieselkraftvärmevärk för 16 MW el och 13 MW värme byggs i Mariehamn för att producera el och fjärrvärme.
1992 – Vindkraften kommer till Åland då den första vindmöllan tas i bruk på Sottunga.
1993 – EES-avtalet träder i kraft. Finland tar på så sätt de första stegen in i EU och även de första stegen från elmonopol mot en avreglerad elmarknad där vem som helst ska kunna sälja och köpa elenergi.
1997 – Kraftnät Åland Ab bildas. Produktionen och överföringen delas upp från Ålands Kraftverksaktiebolag.
1999 – Den nya ellagen träder i kraft vid årsskiftet, och detta är alltså det första året utan elmonopol.
2000 – Den nya 80-megawattskabeln till Sverige tas i bruk och ska trygga elleveranserna för lång tid framåt.
2005 – Premiär för gasturbinen i Ringsböle.
2009 – Två nya transformatorer tas i bruk, den ena är placerad i Senneby och den andra i Tingsbacka.
2015 – Finlandskabeln, alltså den nya 100MW HVDC-länken mellan Ytterby och Nådendal, tas i bruk.
2019 – Kraftnät Åland flyttar verksamheten till nyrenoverat kontor på Dalvägen 3 i Jomala.
2021 – Dieselkraftvärmeverket G1 som använts mycket lite sen Sverigekabeln driftsattes år 2000 skrotas.
2022 – Vindparken i Eckerö Långnabba tas i drift och ökar andelen vindkraft i Ålands eltillförsel från 20 till 65 procent.
Kraftnät Åland Ab äger och driver stamnätet för elkraft och har systemansvaret för el i landskapet.