Vår verksamhet

20.3.2023 - Ett kort avbrott inträffade kl 11.14 pga. en kortslutning i 45 kv-nätet. Avbrottet berörde: Finström, Geta, Saltvik, Sund, Vårdö och norra Jomala. Nätet har kopplats om så alla hade strömmen tillbaks 11.23. Orsaken till avbrottet är inte känd, felsökning pågår.

Kraftnät Åland Ab äger och driver stamnätet för elkraft och har systemansvaret för el i landskapet. Vårt arbete ska göras säkert, kostnadseffektivt, miljöanpassat och kundneutralt.

Ansvar för en rättvis elmarknad

Kraftnät Åland Ab är ett samhällsnyttigt bolag och den enda oberoende parten på dagens avreglerade elmarknad. Vi är varken elhandlare eller elleverantörer. Du köper alltså inte din elenergi från oss. Vår roll på elmarknaden är tillhandahålla marknadsplatsen för den fria elmarknaden och övervaka att marknaden fungerar på ett sätt som är rättvist och främjar konkurrens.

Stamnätet på Åland

Elstationer

1 st

Totallängd, ledning

250 km

110 kV kabel

50 km

110 kV luftledning

20 km

45 kV kabel

90 km

45 kV luftledning

133 km

Kraftnät Åland i korthet

För en säker elförsörjning idag och i framtiden

Kraftnät Åland Ab äger, driver och ansvarar för stamnätet för elkraft.

Stamnätet omfattar 300 km ledningar med stationer, utlandsförbindelser och IT-system.

Vi är varken elhandlare eller elleverantörer. Du köper alltså inte din elenergi från oss.

Vi står för marknadsplats, främjar konkurrens och övervakar att allt fungerar rättvist på den fria elmarknaden.

Vårt dagliga ansvar är att balansera produktion/införsel och elförbrukning samt säkra reservkraften.

Vårt långsiktiga ansvar är att bygga nya kraftledningar och anpassa stamnätet för morgondagens behov.

Vi presenterar även statistiskt underlag för att öka kunskapen om elprisets uppbyggnad.

Kraftnät Åland AB ägs till 100 procent av Ålands Landskapsregering.

I vårt uppdrag ingår:

Underhåll och utveckling av stamnätet

Vi övervakar kraftsystemet dygnet runt och reparerar ledningar och stationer vid behov. Stamnätet och förbindelserna till andra nät förnyas och utvecklas enligt skäliga behov hos våra kunder.

Det kan till exempel handla om att ansluta vindkraft, möta nya typer av elförbrukning eller öka kapaciteten i områden som växer.

Balansansvar timme för timme

Vi har det yttersta balansansvaret för att all import och produktion stämmer överens med exporten och förbrukningen på Åland. Vi har därför byggt upp ett mätinsamlings- och balanssystem tillsammans med Mariehamns energi Ab och Ålands elandelslag, som äger distributionsnäten.

Mätsystemet samlar in beräknar och jämför all elenergi på Åland, timme för timme dygnet runt och året runt. Genom samma system kan elhandlarna elektroniskt göra beställningar på sin planerade import från Sverige.

Svenska Kraftnät och Kraftnät Åland Ab sitter på vardera sida om gränsen som nav i de svenska respektive åländska elmarknaderna, och balanserar upp elflödet mellan Sverige och Åland.

Balansansvar hos elhandlarna

För att elhandelskedjan ska fungera måste det hos elhandelsföretagen även finnas en som är balansansvarig gentemot Kraftnät Åland Ab. För närvarande finns tre sådana bolag på Åland:

På marknaden kan också finnas rena elsäljare, som köper in tjänsten för balansansvar hos någon annan aktör.

Samarbete på europeisk nivå

Kraftnät Åland Ab är officiellt registrerad som TSO (Transmission System Operator) i den Europeiska unionen och påverkas som sådan av ny lagstiftning och regleringar på EU-nivå.

Vi har bland annat en observatörspost i uppbyggnaden av ett gemensamt samordningscentrum för de nordiska stamnätsbolagen – Nordic RCC (Regional Coordination Center) – som etableras som ett aktiebolag i Köpenhamn under 2022.

Beredskap för kris och påfrestningar

Kraftnät Åland ska se till att hela den åländska elförsörjningen har beredskap för störningar som ligger utanför de enskilda nätbolagens och elleverantörernas ansvar. Det gör vi bland annat såhär:

All utrustning i elnätet övervakas och vid fel eller elavbrott går larm till vår driftcentral som har jour dygnet runt.
Stamnätet är uppbyggt med ringmatning och redundanta förbindelser till nätstationerna. Uppstår fel på en förbindelse kopplas den bort och elen leds andra vägar.
Finlandskabeln säkerställer reservkraft om något händer med Sverigeförbindelsen. Förbindelserna till Sverige och Finland är oberoende av varandra och en av dem räcker för att förse hela Åland med el.
Vid ett nödläge där förbindelserna till både Sverige och Finland bryts finns två gasturbiner som kan hålla igång Ålands elnät i ö-drift. Gasturbinerna går på dieselolja som lagras för några veckors drift. Kapaciteten räcker dock inte till för normal drift av hela elnätet vintertid, utan att minska på användningen av el.

EN GEMENSAM ELMARKNAD

Eftersom vi inte kan lagra el bygger elmarknaden på en sekundvis balans mellan produktion och konsumtion.

Så styrs Kraftnät Åland Ab

Kraftnät Åland ägs till 100% av Ålands Landskapsregering. Ägaren representeras på bolagsstämman och utser bolagets styrelse.

Styrelsen

Jim Bergbo (ordförande)
Tanja Sabel (vice ordförande)
Jan-Erik Eriksson
Petra Bengts
Ulf Hagström

VD

Conny Rosenberg

IT-Chef

Jan Mörn

Dokument

Åländsk elhistoria

Från hästkrafter till elverk

1909 – Den första eldistributionen börjar i Mariehamn på initiativ av självaste Julius Sundblom som behöver elström till tidningstryckeriet och söker sidointäkter för att trygga sin stora investering. Men priset är högt och försäljningen går trögt.

1919 – Mariehamns stad köper upp det tidigare bolaget från tyska AEG. Kraftkällan är en 24-hästkrafters Avancemotor som drar 9 liter nafta i timmen.

1939 – Växelströmmen tas i bruk och Kraftverket på Klinten byggs. Elektrifieringen av landsbygden påbörjas.

1957 – Ålands Elandelslag, Mariehamns stads elverk och Ålands Kraftverksaktiebolag bildas. Elverket har 5000 kunder och den totala årsförbrukningen är 4,4 miljoner kilowattimmar (att jämföra med dagens 327,2 miljoner kWh).

Från Sverigekabel till fiber

1973 – Den första Sverigekabeln tas i bruk.

1974 – Det brittiska malmfartyget Scottish Wasa ankrar mitt på Ålands hav och lyckas skada Sverigekabeln. Haveriet kostar 1,5 miljoner mark att reparera.

1984 – Den första gemensamma fjärrkontrollen för hela det åländska elnätet tas i bruk.

1985 – Ålands första fiberkabel med tre par fiber tas i bruk.

1987 – Året börjar med en extremt kall period, den 9 januari är det 28 grader minus på Åland. Så noteras en effekttopp på 43MW och driftssituationen är ansträngd. Efter upprepad information i media stabiliseras belastningen.

1990 – G1, ett dieselkraftvärmevärk för 16 MW el och 13 MW värme byggs i Mariehamn för att producera el och fjärrvärme.

Vindkraft och avreglering

1992 – Vindkraften kommer till Åland då den första vindmöllan tas i bruk på Sottunga.

1993 – EES-avtalet träder i kraft. Finland tar på så sätt de första stegen in i EU och även de första stegen från elmonopol mot en avreglerad elmarknad där vem som helst ska kunna sälja och köpa elenergi.

1997 – Kraftnät Åland Ab bildas. Produktionen och överföringen delas upp från Ålands Kraftverksaktiebolag.

1999 – Den nya ellagen träder i kraft vid årsskiftet, och detta är alltså det första året utan elmonopol.

2000 – Den nya 80-megawattskabeln till Sverige tas i bruk och ska trygga elleveranserna för lång tid framåt.

Gasturbin och Finlandskabel

2005 – Premiär för gasturbinen i Ringsböle.

2009 – Två nya transformatorer tas i bruk, den ena är placerad i Senneby och den andra i Tingsbacka.

2015 – Finlandskabeln, alltså den nya 100MW HVDC-länken mellan Ytterby och Nådendal, tas i bruk.

2019 – Kraftnät Åland flyttar verksamheten till nyrenoverat kontor på Dalvägen 3 i Jomala.

2021 – Dieselkraftvärmeverket G1 som använts mycket lite sen Sverigekabeln driftsattes år 2000 skrotas.

2022 – Vindparken i Eckerö Långnabba tas i drift och ökar andelen vindkraft i Ålands eltillförsel från 20 till 65 procent.

Kraftnät Åland Ab äger och driver stamnätet för elkraft och har systemansvaret för el i landskapet.

Kontakt

Projekt

Verksamhet

Created by April Kommunikation